Sture Fjäder menar i sin insändare 20.8 att SFP, genom att motsätta sig förbud mot burka och niqab i skolan, skulle stöda en kultur där kvinnor och flickor tvingas täcka sina ansikten.
Den slutsatsen är helt fel. Man kan vara kompromisslöst emot alla former av kontroll och våld mot kvinnor och ändå avvisa slöjförbud som metod. Samtidigt är ett statligt tvång att ta av ett plagg fortfarande ett tvång över kvinnors kroppar, och skulle inte innebära full jämlikhet mellan kvinnor och män, som Fjäder verkar värna om. Ett förbud skulle också straffa de flickor och kvinnor som bär hijab av egen vilja, det är inte frigörelse. Varken det ena eller det andra är jämställt.
Slöjan är endast ett uttryck eller en symbol för kvinnoförtryck, vill man på riktigt bekämpa kvinnoförtryck måste man angripa orsakerna, inte symbolerna. Förtryck handlar om makt, kontroll, ekonomiskt beroende, begränsningar av rörelsefrihet, psykiskt och fysiskt våld. Ett förbud mot ett klädesplagg tar inte bort de mekanismerna. Tvärtom visar erfarenheter från andra länder att generella förbud riskerar att tränga undan de flickor man säger sig vilja hjälpa, genom att stigmatisera dem, öka konflikterna i familjen eller till och med leda till att de hoppar av skolan. Det stärker isolering, inte frihet.
Skribenten skriver att detta inte hör hemma i den finländska skolan eller samhället. Men Finland är hemma för alla som bor här, också för de flickor och kvinnor som bär niqab eller burka, tvång eller ej. Rätten till utbildning väger tyngre än politiska markeringar.
Vill man stöda flickor och kvinnor som är offer för förtryck ska insatserna riktas mot tvånget, våldet och utövarna, inte offren.
Våld och förtryck, inklusive hedersförtryck, förekommer i många olika miljöer. Fokus bör alltid ligga på handlingar och strukturer, inte på folks tro, ursprung eller kultur. Det som verkligen gör skillnad är långsiktiga satsningar på skydd, stöd och rättsliga åtgärder så som kvinnojourer, kontaktförbud med övervakning, specialiserade polisenheter, och samordnade myndighetsinsatser. Förebyggande arbete och arbete med för att bryta destruktiva normer, program för våldsutövare och ekonomisk jämställdhet är också centralt.
Symbolåtgärder som klädförbud har däremot ingen dokumenterad effekt.
Ellinor Juth
Vice ordförande, Svenska kvinnoförbundet
Insändare i Vasabladet 22.8.2025
